Hörförståelse

Hörförståelse eller förmågan att kunna tolka och förstå det vi hör bygger på förutsättningen att organet örat fungerar som förväntat.

Begreppet hörförståelse kan naturligtvis innefatta en hel del, allt ifrån tolkning av vardagsljud till att lyssna till och tolka/förstå komplexa teoretiska resonemang på en föreläsning eller i radio/TV.

Att lyssna är inte detsamma som att höra. Lyssnandet är en betydligt mer aktiv process än att höra. Att tolka hörselförnimmelser är något som engagerar många delar av hjärnans funktionella system.

Att tolka hörselintryck har, sedan människans barndom, utgjort en viktig överlevnadsfaktor. Genom att lära sig tolka och minnas ljud av olika slag har människan genom årtusenden lärt sig undvika faror likväl som vi lärt oss att skilja ut ljud som vi relaterat till villebråd i vår ständiga jakt efter föda.

När vi väl lärt oss att identifiera och tolka ett visst för oss betydelsefullt ljud har vi också utvecklat förmågan att även komma ihåg ljudets särdrag. Vilket i sin tur lett till att vi lärt oss skilja mellan närliggande likartade ljud.

Vi har dessutom utvecklat förmågan att plocka fram minnet av en specifik hörselförnimmelse, skapa en sinnesbild och sedan även att återge och berätta om upplevelsen. Den språkliga förmågan får här en viktig och avgörande roll..

Ju bredare och djupare vår språkliga förmåga och erfarenheter därav är, desto mer glädje har vi av våra försök att tolka hörselförnimmelser, oavsett om de är språkliga eller inte.

Syftet med en prövning av hörförståelse är ett sätt att bedöma om en elev besväras av svag begreppsbildning t.ex. En elev med svag begreppsbildning löper bl.a. risk att inte förstå vad lärarna förmedla i sin undervisning och att det i förlängningen också kan leda till missförstånd i det sociala samspelet i kamratgruppen. Ett annat kanske mer angeläget syfte är att ta reda på orsaker till en svag läsförståelse, vilket inte tydliggörs enbart genom att pröva elevens läsförståelse.
Två huvudorsaker till svag läsförståelse är antingen svag begreppsbildning, med begränsat ordförråd som följd, eller otillräcklig avkodningsförmåga som enbart leder till fragmentarisk förståelse av text. Detta innebär att läsningen blir mödosam, tidsödande och möjligheterna till att utveckla reflekterande förståelsestartegier förblir små.

Vi har i detta material fokuserat på 5 områden för att prövningen ska bli hanterbar för såväl lärare som elever. Vid all prövning av tanke- och reflektionsförmågor är det viktigt att komma ihåg att enskilda kognitiva förmågor är omöjliga att pröva isolerat. Flera kognitiva förmågor samverkar alltid vid all tankeverksamhet.

De 5 områden som vi skapat uppgifter kring är:

  • identifikation och tolkning av ickespråkliga vardagsljud
  • att förstå enstaka ord
  • att förstå enstaka enkla meningar
  • att förstå logiskgrammatiska meningar
  • att förstå korta, för eleven, upplästa berättelser.


Bild

Prövning av att identifiera och tolka ickespråkliga ljud. Eleven får höra ett vardagsljud och ska sedan peka på en av fyra bilder som visas på skärmen. En av bilderna passar ihop med ljudet. Om eleven har kännedom om ljudet ifråga, d.v.s. har ett begrepp och ett ord/etikett i ordförrådet, som eleven kan relatera ljudet till, kommer eleven sannolikt att kunna skapa sig en sinnesbild med hjälp av ljudet och därefter klicka i rätt bild. Däremot om begreppet saknas i elevens begreppsvärld uppstår sannolikt ingen korrekt sinnesbild heller och svårigheter att peka på rätt bild blir uppenbara. Bildvalen har vi försökt göra utifrån tanken att det rätta svaret inte ska vara för uppenbart att hitta, utan att elevens val av rätt bild är ett resultat av fungerande hörförståelse.

identifiera och tolka ickespråkliga ljud

Prövning av att förstå enstaka ord. Eleven får höra ett ord sägas och därefter får eleven se 4 bilder varav en av bilderna kan relateras till ordet som sades. Elevens uppgift är att klicka på bilden som kan matchas till ordet som sades. Även här kräver uppgiften att eleven har kännedom om begreppet.

Provia

Prövning av att förstå enstaka enkla meningar. Eleven får höra en mening sägas och därefter får eleven se 4 bilder varav en av bilderna kan relateras till meningen som sades. Elevens uppgift är att klicka på bilden som kan matchas till meningen som sades. Här vidgas det semantiska området betydligt då det inte enbart handlar om semantisk förmåga utan det gäller även för eleven att ta del av meningens grammatiska markörer.

Provia

Prövning av att förstå logiskgrammatiska meningar. Eleven får höra en mening som är något mer komplext sammansatt och det gäller för eleven att noggrant reflektera över detaljer och händelseförlopp i meningens budskap. Därefter ska eleven peka på den bild som bäst passar för bilden ifråga.

Provia

 

Prövning av att tolka fragmenterade ord. Eleven får höra ett vardagligt ord där vissa fonem (språkljud) är utelämnade och ersatta med tystnad. Tystnaden i ordet har lika långt tidsspann som det borttagna fonemets skulle ha haft. Denna typ av uppgift kräver ordkännedom samt fonologisk bearbetningsförmåga. Eleven behöver tyst för sig själv, på fonologisk bas laborera sig fram till ordets adekvata ljuddräkt, trots ”luckorna” i ordet. Därefter får eleven se 4-5 vita lappar på skärmen. Eleven ska klicka på lapparna en i taget och avgöra vilket av orden som är det rätta och därefter ”släpa” ner den vita lapp som motsvarar det fragmenterade ordet.

 

Prövning av att tolka och förstå en kort berättelse. Eleven får höra en kort berättelse, varpå en fråga ställs om berättelsen. Därefter kommer 4-5 vita lappar upp på skärmen. Eleven ska klicka på dessa och får då höra alternativa svar från respektive lapp. När eleven har klickat på samtliga lappar kommer svaret från en av lapparna att framträda som det troliga svaret om eleven har förstått berättelsen rätt. Uppgiften ställer krav inom flera områden. Först behöver eleven förstå nyckelorden i berättelsen, därefter är det viktigt att eleven kan skapa sig någon form av sinnesbild av det händelseförlopp som berättelsen återger. Det är även viktigt att minnas detaljer i berättelsen som utgör väsentliga delar i händelseförloppet och använda dessa som stöd vid skapandet av den inre sinnesbilden.

Provia

Copyright © Martti Mårtens Logopedkonsult AB 2008-2017